Kan inte lyckas med högskoleprovet

 

Kanske fick man inte just de där gymnasieresultaten man ville ha. Kanske fick man resultaten man ville ha för stunden, men hade föga nytta av dem när man väl kommit på vad man ville göra med sitt liv. Kanske känner man bara att det finns ett visst behov av akademiska meriter. Högskoleprovet finns där, och alla får göra det. Men alla kan inte lyckas med Högskoleprovet.

Innan jag går vidare med mina oslagbara tips och råd vill jag tipsa om övningsboken till Högskoleprovet.se som du faktiskt kan få billigare bara genom att ha turen att hitta till den här sidan. Och den turen har du ju redan haft. Ange rabattkoden HSP10 när du köper boken på Högskoleprovet.se så får du 10 % rabatt.

Givetvis finns det inga bättre sätt att förbereda sig för Högskoleprovet än att faktiskt skaffa sig den där förbaskade boken. Man får sig en mindre chock när man inser hur många tips och tricks det faktiskt finns för att man ska lyckas plocka fler poäng. För det är just det som är problemet De som gör Högskoleprovet flera gånger utan att riktigt lyckas vet ofta inte riktigt vad de ska ta sig till för att bli bättre.

Exempel på den rådvilles resonemang kring högskoleprovet:

”Okej, jag vet inte vad ‘frugal’ eller ‘dagtinga’ betyder, och gör jag provet nästa gång igen så kommer det nya ord som jag inte förstår. Jag kan ju inte sätta mig ner och lära mig ALLA ORD!!”

Ytterligare ett exempel:

”Jag kan inte matte, jag kan inte matte, jag kan inte matte!”

Men jag tänker inte ägna hela den här artikeln åt att tipsa om en övningsbok. Lite av tjusningen med att surfa ska ju vara att man faktiskt ska kunna hitta lite tips och tricks gratis. Många ställer sig frågan – finns det genvägar till att få ett bättre resultat på Högskoleprovet? De råd man får är ju oftast ”läs mycket” och ”ta fram den gamla gymnasiematteboken”. Men att läsa böcker är ju fruktansvärt tidskrävande! Vem i hela friden har tid med sådant? Visst, man får ut mycket av det. Båda genom att läsa böcker på engelska och på svenska. Att läsa böcker på engelska kan till och med hjälpa en att få bättre resultat på ordkunskapprovet i svenska. Det räcker med att man råkar läsa ordet ”frugal”, som är vanligare i engelska än i svenska, i ett sammanhang som gör att man förstår det, så kommer man veta vad det svenska ordet ”frugal” betyder.

Något som jag tycker jag väldigt sällan hör någon tipsa om, men som jag själv anser vara guld värt för ordkunskapsprovet, är att lära sig prefix och suffix (här finns en bra lista). Om du besitter kunskapen över vad dessa små delord betyder så går det slående ofta att lista ut vad ord betyder – eller åtminstone göra så kvalificerade gissningar så att de flesta troligtvis är korrekta.

Ett bra komplement till det är förstås att göra gamla prov på Studera.nu. Det är inte så meningslöst som det kan verka. När jag tänker tillbaka på när jag själv gjorde Högskoleprovet så kom naturligtvis inget av de ord jag lärt mig när jag gjort övningsprov, men däremot kom det liknande ord, som jag därmed hade rätt på.


Ett annat tips är – lägg aldrig ner pennan! Du behöver den när du ska uppskatta värden från ett diagram, och du behöver den när du ska avgöra om du har tillräckligt med information för att lösa ett mattetal. Den minsta tjänst du kan göra dig själv är att lära dig att skriva enkla ekvationer av de tal du får (och rygga inte tillbaka av ordet ”ekvation” – det finns ingen snabbare och bättre genväg till att göra bättre ifrån sig på NOG-provet). Kan du sätta ihop lika många ekvationer som du har okända variabler? Bingo – du kan ta reda på svaret med den information du har! Just sådana här tips kommer du också att hitta i övningsboken – fast förklarade i mer detalj och förhoppningsvis lite bättre.

Varför gör man Högskoleprovet egentligen? Om man tillämpar en diplomatisk, akademisk terminologi så görs provet för att avgöra hur bra du skulle klara av högskolestudier. Om man istället väljer ett rakt och sakligt sätt att svara på frågan så lyder svaret ungefär: ”för att avgöra om du är tillräckligt bra eller för dålig för att komma in på din utbildning” (inte att förväxla med hur bra eller dålig du är som människa). De flesta gör inte Högskoleprovet för att ”kolla var man ligger”. Aldrig i mitt liv skulle jag förstöra en lördag på det sättet. Man får istället en nummer som man sedan får (och bör) jämföra med andra nummer. Att de flesta vet detta i sitt undermedvetna ger ofta upphov till stress.

Jag rekommenderar ett metodiskt och välplanerat Högskoleprov, där du börjar tidigt, frågar så många du kan om tips och råd, införskaffar en övningsbok, och rent generellt sett sätter dig in lite i det akademiska tänket.

Vidare är det slående vanligt att man ”ställer in sig på det värsta” och tänker att ”det gör ju inget om det går åt skogen, men om resultatet blir bra så är ju det en trevlig överraskning”. Sådana dumheter har aldrig hjälpt mig, och jag tror faktiskt inte de har hjälpt så många andra heller. Skaffa dig istället en ordentlig målsättning, och var inte så förfärligt rädd för att bli besviken. Du har ju ändå en undermedveten uppfattning om vilket resultat du skulle vara nöjd med, och vilka resultat som knappast skulle göra din dag. Gå inte emot dig själv genom att intala dig själv att ”0,3 ändå inte är fy skam”. Ett sådant tankesätt är ett tecken antingen på att man har dåligt självförtroende, eller att man förnekar sitt egentligen ganska goda självförtroende.

Så det är bara att köra hårt. Slopa säkerhetstänket och lägg i en till växel. Förbered dig inte på ett misslyckande. Misslyckas gör vi allihopa.

”Kan inte lyckas med högskoleprovet” nedtecknades den 3 september 2012.

 Skriv en kommentar

* (t.ex. Enok Snutenhjälm)

* (t.ex. "enok.snutenhjalm@gmail.com")

Du kan använda dessa HTML taggar och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

© 2011-2015 Jag kan inte Suffusion theme by Sayontan Sinha