Du kan inte räkna matte och är bitter.
Matte är något som du har svårt att tänka dig att du någonsin kommer ha användning för i framtiden, och du hatar med hela ditt hjärta att du måste lära dig alla de där bråktalen och procenträkningarna och ekvationerna.
Är matte verkligen viktigt? Har man användning för matte genom hela livet som det sägs? Klarar man sig inte utan matte, egentligen? Om man ser till sina föräldrar, så verkar de aldrig kunna hjälpa en med svåra tal, och de verkar själv aldrig behöva räkna!
Tyvärr är det ju sant att man behöver den där förbannade matematiken hela tiden. Mest för att man umgås dagligen med pengar. Man måste liksom kunna uppskatta och överlägga och addera och subtrahera och ha sig hela tiden. Sedan måste man tänka ut hur mycket den räkningen kommer kosta på ett år, och sedan hur extremt lite pengar man sedan kommer ha kvar.
Tänk om man inte kan räkna, och så vet man inte riktigt hur extremt lite pengar man har kvar, varpå man chansar och åker på spa-weekend? Och så dör man fattig i rännstenen några månader senare när man vräks, fått elen avstängd, katten har svultit till döds, och ens familj sagt upp kontakten med en. Matte är viktigt. Och dessutom något man måste kunna förfärligt bra på högskoleprovet.
Matte är något som många är dömda att ha dagliga problem med i tolv år av sina liv. Man är efter från början, och när man äntligen lär sig förstå någonting, då är resten av klassen redan inne på nästa ämne. Det bästa man kan göra är att se till att hjälpa sig själv genom att arbeta extra. Det finns några generella saker man kan tänka på.
- Det är inte coolt att inte kunna matte. Att vara korkad i matte är man sällan ensam om. Det är således lätt att dra ihop ett litet gäng, undermedvetet eller inte, dit man räknar sig själv. Man glömmer dock en viktig detalj. Det är de där riktiga mattenördarna som räknar ut alla böcker jättesnabbt som är töntiga – inte en själv som är cool.
- Matte blir roligare när man fattar. Jag har erfarenhet av att det kan räcka med så lite som en månad av intensivt arbete med något man generellt sett är ganska uselt på, för att det ska bli ganska roligt. Därefter, när man tacklar nästa ämne, så känns det mycket enklare. Anledningen till att så pass många aldrig når den nivån är att de flesta inte tar intensivarbetet på tillräckligt stort allvar. Under de två första veckorna känner man sig sällan lycklig, det är sant. Men att riktigt plåga sig under en viss period kan vara nyckeln till en mycket angenämare grundskola.
- Nätet finns där för dig. Man kan få oerhört mycket hjälp med matte online, till exempel genom sådana strålande tjänster som matteguiden. Dra nytta av dem! Använd dem som ett komplement när du tar dig igenom Matte A, Matte B och Matte C. Få en överblick! Gör det till ett projekt med en plan!
- Spontanräkna! Försök att göra dig mer vän med matte genom att spontanräkna lite då och då. Om du exempelvis läser en biografi över Brad Pitt och ser att han är född 1963 – passa på att räkna ut hur gammal han är! När på året är han född? Har han fyllt år än? Har du fått ett sommarjobb med en lön på 87 kronor i timmen? Räkna ut hur mycket du kommer att tjäna första veckan – i huvudet! Och gå sedan och tänk på den trevliga siffran medan du drar upp jordgubbarna!
Detta hjälpte lite fast jag kan inte matte och börjar snart sjuan! Känns tråkigt att jag inte kommit igång nåhonstanns och pinsammt att många i min klass kan matte men inte jag….har blivit mobbad av det bara för att jag inte kan matte alls! Uggghh usch palla med idiotiska matte 😭