Du hungrar efter kunskap, ty din okunnighet är förödande. Du kan inte laga mat – är halvfabrikatens bästa vän; äter ute mer än plånboken tillåter. Och när du väl lagar mat blir resultatet antingen kopiöst tråkigt, bränt, eller både och. Med all säkerhet har du handikapp som bristande simultanförmåga, receptafasi, och kanske även spisofobi (rädsla för spisar).
Alla kan inte laga mat, och många har ytterst svårt för att lära sig. Detta gäller först och främst människor som saknar vitala kroppsdelar såsom armar, samt de som ligger i permanent koma. För alla er som känner er träffade kan jag säga att ni kommer att diskrimineras i den här artikeln, som istället kommer att vända vända sig mot de som har alla fysiska förutsättningar för att lyckas bra med matlagning, men som likväl misslyckas med det mesta de åtar sig.
Det jag först och främst brukar göra här på ”Jag kan inte” är att försöka lokalisera problemet. Detta universella problem har många ansikten. I lista under, försök hitta dig själv! Kanske gäller flera punkter.
Du kan inte laga mat! Varför?
- Det största problemet ligger i det tekniska. Du kan inte laga mat för att du överkokar pastan så att det bara blir klet, du bränner vid löken, du kan inte öppna en konservburk, och du kan inte grädda pannkakor utan steker smeten istället.
- Det största problemet ligger i det finkänsliga. Du lyckas bra med det tekniska, men maten blir inte god. Antingen saltar du för mycket eller så smakar det ingenting, det blir alltid minimalt med sås i förhållande till potatisen, och när du provar något nytt så blir det aldrig gott. Det enda som brukar fungera är pasta med färdig sås.
- Det största problemet ligger i lusten. Du är nog egentligen inte så värdelös och skulle kunna bli bra, men lider av sådan laga mat-olust att det i alla fall alltid blir Felix Alfredopasta eller en Billypizza.
- Det största problemet ligger i stekpannan. Din utrustning är så dålig så att biffarna i livsmedelsbutiken gömmer sig för dig för att slippa möta sitt öde i ditt kök.
Nästa steg är förstås att tänka ut de bästa lösningarna för dessa besvärliga okunnigheter. Själv har jag problem med alla punkter ovan, utom möjligen den fjärde.
Simultanförmågan är värst. Så fort mer än en platta är på samtidigt är det heltidspanik. Därtill har jag troligtvis glömt hela receptet jag kollade upp på internet, så att allt blir improvisation och slumpartat.
Vidare har jag garanterat kolossalt bråttom eftersom jag redan i olustens namn skjutit upp matlagningen så länge att kvällsaktiviteten plötsligt inte alls känns särskilt långt borta. Detta gör finkänslighet till fulkänslighet och finess till antingen tristess eller sudden death. Ack nej, jag kan inte laga mat.
Låtom oss dock gå igenom de små tips och tricks som faktiskt kan göra susen:
Kan inte laga mat? Prova detta!
- Här är det största problemet den lilla latheten. Den lilla latheten förhindrar dig från att ägna de där extra sekunderna åt att höra med någon vilket som är det smidigaste sättet att skära lök på, att verkligen kolla på pastapaketet hur lång koktiden är, att faktiskt ställa en timer, och att kolla upp på internet vilken sorts pannkakssmet som fungerar bäst. De tekniska problemen har ofta mycket enkla lösningar! Vad pannkakssmet beträffar så är det emellertid helt slumpartat – Smeten bestämmer själv om den vill samarbeta eller bränna fast och klumpa sig.
- Ditt problem är med all säkerhet mervärdeskomplex. I köket är du odugligare än du vill tro. Lösningen – håll dig till ett recept. Lek inte kock genom att ta ”en nypa av det”, och ”ett uns av det”, och tänk aldrig att ”det här blir nog lagom”. Allt detta är du för dålig för. Först när du lagat mycket mat och fått lite mer koll på saker, ting och dig själv så kan du börja kreera lite mer fritt.
- Din olust till att laga mat ligger inte i att du inte gillar mat utan att i du inte är särskilt duktig på det. Trotsa din motvilja några gånger så tappar den fotfästet till slut.
- Köp ny utrustning.